Sanskritordet pramana betyder "källa till giltig kunskap". I Brahma-Madhva-Gaudiya-sampradayan godtas tre slags pramana:

Shabda (andlig ljudvibration)
Pratyaksha (empirisk iakttagelse via de materiella sinnena)
Anumana (logisk argumentation)

Syftet med pramana är prama, d.v.s. korrekt kunskapsförnimmelse. Sanning säkerställs således med hjälp av pramana. Enligt acharyerna i Brahma-Madhva-Gaudiya-sampradayan är emellertid shabda allena den bästa av de tre pramana, eftersom den oberoende av andra metoder för kunskapsinhämtning kan uppenbara den sanning som befinner sig bortom materiell iakttagelseförmåga.
     Shabda anses därför vara den överlägsna metoden. De andra två (pratyaksha och anumana) är underordnade metoder. Sinnesförnimmelse (pratyaksha) och logik (anumana) hjälper oss att förstå vediska vittnesbörd med utgångspunkt från vårt nuvarande materiella tillstånd, men i sig själva är de oförmögna att uppenbara eviga sanningar.

Shabda-brahma, d.v.s. ljudvibration som kommer från en andlig auktoritet, förmedlar kunskap och sanningar som inte är underkastade begräsningar i form av materiell tid, plats och omständighet.

I boken SUBSTANCE AND SHADOW av Suhotra Swami, ges en ingående förklaring av den vediska kunskapsmetoden.
Substance and Shadow (163 sidor, 1.03 Mb)

Mycket av den urgamla kunskap som förmedlats genom den vediska filosofin kan bekräftas med moderna vetenskapliga iakttagelser.
Läs mer HÄR.

ÄMNESOMRÅDEN

	Samsara - reinkarnation
	Karma - handlingar och deras återverkningar
	Maya - illusionen
	Yuga - Tideräkning
	Kosmologi
	Evolution Guru, Sadhu, Shastra Gunas - den materiella naturens tre kvaliteter Jiva - den levande varelsen Parampara - lärjungesuccession Yoga - att sammanlänka med den Högste Kama - sinnesnjutningens metoder Andesjälen och kroppen
	Sambandha, abhideya och prayojana
	Vidya - kunskap och olika metoder att inhämta den
	Ishvara - Gud