De som bor i ett Krishnatempel följer
ett reglerat dagsprogram där olika former av gudstjänst
ingår. man stiger upp tidigt om morgonen, duschar, sätter
på sig rena kläder, och samlas sedan i templet för
att gemensamt sjunga traditionella vaishnava-sånger.
Sedan mediterar man individuellt på Hare Krishna-mantrat
(med hjälp av radband) och samlas igen för ceremoni
vid altaret. Därefter lyssnar man på ett föredrag
över en vers ur Veda-skrifterna. Efteråt serveras
frukost.
Under dagen utför man olika former
av tjänst, t.ex missionsarbete, bokproduktion, lantbruksarbete,
matlagning osv. Lunch serveras vid tvåtiden. På kvällen
samlas man åter för en kvällsceremoni, och därefter
intar man ett kvällsmål. Denna livsstil är mycket
vanlig i Indien bland religiöst sinnade personer, och den
utgör en grundval för det andliga livet inom vaishnava-traditionen.
För de som bor utanför templet och har sitt arbete eller
skolgång kan det naturligtvis vara svårt att följa
precis samma livsstil som i templet.
I övrigt kan livsstilen sägas
vara enkel och funktionell. Ett disciplinerat liv hjälper
en att bli mer effektiv och gör sinnet lugnt och fridfullt,
vilket i sin tur gör att man lättare kan koncentrera
sig på sitt andliga liv. Ett exempel på en enkel livsstil
med tonvikt på andlig utveckling finner man bland annat
på Almviks Gård, Krishnarörelsens lantbruk utanför
Järna i Sörmland. Almviks Gård är upplagt
som ett litet samhälle där templet fungerar som kyrkan
i byn. Byborna bor inte i templet, bortsett från de som
utför direkt tempeltjänst. Här drivs också
en friskola som omfattar årskurs 1 till 9. De hängivna
arbetar med jordbruk, hantverk, bageri- och sågverksarbete
osv för att tjäna sitt uppehälle. Några arbetar
också ute i det vanliga samhället.
Bidrag
till samhället
Krishnarörelsen är
en missionerande rörelse, inte främst för att vi
vill öka antalet hängivna, utan för att vi menar
oss ha något att tillföra det moderna materialistiska
samhället, vilket är drabbat av moraliskt och socialt
förfall, ökade problem människor emellan, allehanda
miljöproblem osv. Människors känsla av meningslöshet
växer i dagens västerländska kultur, som ofta präglas
av ensidigt konsumerande och teknologiskt tänkande. Det är
så många problem som tornar upp sig, trots att människor
i allmänhet har allt de behöver materiellt sett. Människor
blir gradvis på det klara med att välfärdsideologin
inte räcker för att tillfredsställa våra
djupare behov.
Veda-skrifterna förklarar
andlig kunskap och metoder för andlig utveckling som praktiserats
under tusentals år. Krishnarörelsen håller kurser
i meditation, yoga, vegetarisk matlagning m.m. På
lantbruket i Järna lägger man dessutom stor vikt vid
ekologiska jordbruksmetoder. Krishnarörelsen är inte
ute efter att förkasta de materiella framstegen, utan är
snarare intresserad av att kombinera den gamla indiska visdomen
med den materiella kunskapen i väst. För att illustrera
detta används ofta liknelsen med en lam person och en blind
person: Indien jämförs med en lam person vad gäller
att organisera sig materiellt, och västvärlden liknas
med en blind person som inte vet vart han är på väg.
Om man placerar den lama personen på den blinda personens
axlar kan man genom detta samarbete få ut det bästa
av de två parterna.
Det moderna samhällets
komplexa problem kan aldrig lösas på ett materiellt
plan. Lösningen på problemen ligger mycket djupare.
Enligt den vediska visdomen är grundorsaken till alla problem
och allt lidande i världen att vi har glömt vårt
förhållande till Gud. Om vi vill skapa ett människovärdigt
samhälle måste vi börja från grunden. Vå
måste förstå vårt ursprung, vilka vi är,
vad den här världen är och vad som är vårt
förhållande till Gud. Utan denna fundamentala kunskap
kan vi aldrig närma oss ett samhälle där människor
är fria från hat, egoism och avundsjuka.
Veda-skrifterna presenterar andlig
kunskap och praktiska metoder för andlig utveckling som hjälper
oss att komma till insikt om vår andliga natur och vårt
förhållande till Gud. En av Krishnarörelsens viktigaste
uppgifter är därför att översätta och
publicera vedisk litteratur. Krishnarörelsen har ett eget
internationellt bokförlag, Bhaktivedanta Book Trust, som
översätter de viktigaste böckerna från den
vediska litteraturen. Krishnarörelsen ser denna verksamhet
som sitt främsta bidrag till att lägga grunden för
ett bättre samhälle, och en bättre värld.
Förhållande
till andra religioner och trosriktningar
Enligt vaishnava-förståelsen
är det en och samma Gud som nämns i de olika religionerna..
Alla auktoriserade religioner är etablerade av Gud, men beroende
på tid, plats och omständigheter manifesteras samma
grundläggande budskap på olika sätt, alltefter
Guds frälsningsplan. Detta betyder inte att allt "är
ett", eller att det inte spelar någon roll vad man
följer. Olika religioner och olika individer har olika förverkligande
av Gud, men det är ändå samma Gud man talar om.
Förhållandet mellan Veda-skrifterna och andra
heliga skrifter, som t.ex. Bibeln eller Koranen, kan liknas vid
förhållandet mellan ett fullständigt lexikon och
ett ficklexikon. Båda innehåller samma sanningar,
men sanningen är mer utförligt förklarad i det
fullständiga lexikonet.
Verklig religion innebär
att lära sig älska och tjäna Gud. Detta är
enligt Veda-skrifterna den högsta formen av andligt
liv och religionens innersta mening. Bhakti, kärlek
till Gud, är osekteriskt och gäller vare sig man är
hindu, kristen eller muslim. Allt religiöst utförande
som är gynnsamt för att uppnå detta mål
är värdefullt, oavsett vilken religiös tradition
man följer. En vaisnava respekterar således
alla former av religionsutövande som utförs i en anda
av äkta hängivenhet till Gud.
Vad man däremot kan kritisera är
när människor påstår sig vara religiösa
men i själva verket inte följer sin religions föreskrifter.
Detta är en sorts hyckleri som leder till att människors
tro och respekt för religion förstörs.
***
Krishnarörelsen
- ett hus i vilket hela världen kan bo
Mer
om Krishnarörelsen och dess bakgrund >>>
