| FRÅGA: Vad är en människa? |
Svar: Den vediska filosofin beskriver
att det i den materiella världen finns 8 400 000 olika slags
materiella livsformer (d.v.s. olika kroppsformer, såsom däggdjur,
växter, insekter, fåglar, människor o.s.v.). Av dessa
8 400 00 är 400 000 olika mänskliga livsformer. Det finns
alltså mänskliga livsformer även på andra planeter,
inte bara på jorden.
Kännetecknande för alla materiella
livsformer, inklusive de mänskliga, är att det är fråga
om materiella kroppar, vilka är temporära. En människokropp
föds, växer, alstrar avkomma, förblir en viss tid,
och dör sedan. Men inuti kroppen (människokroppen såväl
som alla andra materiella kroppar) befinner sig den eviga personen,
d.v.s. andesjälen (atma). Kroppen kan därför
liknas vid ett tillfälligt fordon som andesjälen bor i.
När en kropp är förbrukad och dör, flyttar andesjälen
in i en ny kropp.
Skillnaden mellan människolivet
och andra livsformer, är att människan har ett högre
medvetande, och förmågor såsom fri vilja, moral och
etik m.m. Till skillnad från t.ex. djur- och växtlivet,
där allting går på instinkt och automatik enligt
naturens arrangemang, är människolivet är underkastat
karma-lagen. Eftersom människan har en fri vilja och kan
välja hur hon vill agera, måste hon också ta konsekvenserna
av sina handlingar i form av återverkningar (karma).
Med utgångspunkt från människans individuella karma,
bestäms hennes nästa liv, d.v.s. vilken kropp hon ska erhålla.
En av de mest grundläggande förståelserna
i den vediska filosofin, som agerar som riktmärke för en
Krishnahängiven, är att vi inte är den materiella kroppen.
Vi är eviga andesjälar. Som andesjälar är vi eviga
och fyllda med kunskap och lycksalighet. Det är därför
inte vår natur att vara fängslade i en materiell kropp,
fylld av lidanden i kretsloppet av födsel, sjukdom, ålderdom
och död (samsara). Genom att utöva bhakti-yoga kan
man bli en ren gudshängiven, varpå man inte behöver
återfödas i denna materiella värld. Man erhåller
då i stället sin eviga andliga kropp i den andliga världen. |
|
| FRÅGA: Vad har ni för människosyn? |
Svar: Vår filosofi förespråkar
att man ska se på alla levande varelser med samma blick (sama-darshinah,
Bhagavad-gita 5.18). Detta kallas kunskap, d.v.s. att förstå
att alla materiella beteckningar (såsom man, kvinna,
ung, gammal, svart, vit, kristen, muslim,
hindu o.s.v.) är temporära. Även om människor
ser olika ut och har olika egenskaper, finns det ur andlig synvinkel
ingen skillnad. Alla är har samma möjligheter och rättigheter
att nå fulländning i andligt liv. Alla ska också
behandlas med samma ödmjukhet och respekt i materiella bemärkelser.
Detta är den vediska filosofins slutsats.
Tyvärr förekommer ibland svårigheter,
även bland Krishnahängivna, att konsekvent efterleva detta
ideal. En allvarlig utövare av bhakti-yoga strävar
dock alltid målmedvetet efter att rena sig från materiella
besmittelser, såsom diskriminering av kvinnor, homosexuella
o.s.v. Man bör behandla alla med samma respekt, eftersom Krishna,
i form av Översjälen (Paramatma) befinner sig i hjärtat
på alla levande varelser. |
|