SAMHÄLLE   
se även VARNASHRAM / KASTSYSTEM
DEFINITION PÅ
FRÅGA: Vad menas med samhälle?
Svar: xxx.
 
SYN PÅ
FRÅGA: Hur ser ni på samhället?
Svar: Det moderna samhället som vi har nu är i princip helt igenom materialistiskt och inriktat på sinnesnjutning, dvs identifikation med kroppen. Detta är vad som uppmuntras, medan andliga frågor eller viktiga livsfrågor om döden etc helt ignoreras. Människor tillåts ägna sig åt alsköns syndfulla aktiviteter, som om det vore livets höjdpunkter, men vad de inte vet är att de kommer att födas i en ny kropp och tvingas genomgå samma processer om och om igen, och inte nödvändigtvis i en människokropp. Därför anser vi det vara viktigt att erbjuda samhället kunskap om själen, om Gud och vårt förhållande till Honom, såväl som högre principer för ett civiliserat leverne, vilket är till fördel för alla (t.ex att vi förespråkar vegetarism, avhållsamhet från sex, droger och spel om pengar).
Svar: Det nuvarande materialistiska samhället syftar enbart till att öka materiell sinnesnjutning, vilket vi anser vara roten till lidandet i världen. I namn av demokrati väljer inkompetenta medborgare sina ledare, vilka också är inkompetenta. Någon förståelse av tillvarons grund, meningen med livet, existerar inte i ett sådant samhälle, där allting i stället handlar om största möjliga ekonomiska tillväxt och tillskansandet av andras egendomar för att gynna sin egen sinnesnjutning. Samhället är därför inget riktigt samhälle, utan snarare ett särhälle, där alla tvingas att kämpa för tillvaron, och man gör detta till priset av sitt eget och andras lidande.
     Enligt vediska principer bör ett samhälle i stället vara gudscentrerat. Samhällskroppens alla delar måste finnas och kunna samverka. En samhällsledares uppgift och plikt är att verka för allas välfärd; i ett sådant samhälle ska det inte finnas någon olycklig invånare. Människor bör engageras i enlighet med sin natur, dvs inneboende förmågor. Gud Själv har inrättat människosamhället enligt systemet med fyra samhällsgrupper och fyra andliga livsordningar. Samhällskroppens huvud utgörs av de intellektuella (präster, rådgivare, andlig avancerade personer, dess armar av administrativt sinnade personer (samhällsledare, kung, militär etc), magen motsvarar köpmannaklassen, dvs personer som idkar handel och jordbruk. Övriga arbetare liknas vid benen på denna kropp. När dessa fyra samverkar kan man tala om ett samhälle. Samverkan förutsätter att alla har samma fokus, dvs Gud står i centrum.
Svar: Vår syn på det moderna samhället (särskilt i västvärlden) är att det nästan helt bygger på materialistiska principer. Det är ett ogudaktigt samhälle, där möjligheten att följa några högre, andliga principer nästan helt sopats under mattan. Människor lever enligt den själviska principen om "jag, mig och mitt", och de väljer likaledes okvalificerade ledare, vilka saknar förmåga att skapa en lycklig befolkning. Enligt vår filosofi, som framlagts av Gud och vidarebefordrats genom en succession av andliga läormästare sedan urminnes tider, är syftet med människolivet att man ska rena sin existens och i enlighet med andliga principer kunna bli gudshängiven och på så vis kunna lämna kretsloppet av födsel, sjukdom, ålderdom och död i den materiella världen, och återvända till sin naturliga position i den andliga världen tillsammans med Gud, Krishna. Tittar man på hur samhället ser ut idag kan man konstatera att direkt motsatta förhållanden råder; människor trasslas mer och mer in i denna materiella värld, vilket bland annat har en oerhörd mängd lidande som direkt påföljd. Krishnarörelsens uppgift i sammanhanget är att erbjuda en högre, andlig utbildning, såväl som en alternativ livsstil vilken är förenlig med eviga religiösa principer.
FRÅGA: Vilka samhällsproblem är viktigast?
Svar: De mest påtagliga problemet, som skapar så mycket lidande i samhället, är köttätandet. Om människor kunde vara vegetarianer skulle även hela det kollektiva medvetandet förändras till det bättre, vilket skulle möjliggöra en mängd andra förbättringar. Ett övergripande problem i samhället är också frånvaron av Gudsmedvetande. De flesta försöker i stället själva vara härskare och njutare av allting, vilket endast kan skapa störningar av alla de slag pga avund, girighet osv. Om samhället i stället var gudscentrerat så skulle alla ha samma målsättning med tillvaron, och onödiga störningar baserade på själviskhet skulle då bli överflödiga.
FRÅGA: Är ett gott och harmoniskt samhälle möjligt även om inte alla får insikt i andliga principer?
Svar: Egentligen inte. Avsaknad av andlig kunskap och insikt erbjuder endast ett alternativ: själviskhet och jakt på sinnesnjutning. De personer som vill njuta för egen del, avskilda från Gud, kommer inte att agera på ett sätt som ytterst gynnar någon annan än dem själva. Även om man kan kan agera i namn av välgörenhet, omsorg och medlidande, så blir det en slags utvidgad själviskhet; min familj, min stad, mitt land, vår värld etc. Men i själva verket tillhör allting Gud, och så länge man inte har detta faktum som utgångspunkt för sina handlingar, kommer man att skapa störningar för sig själv och andra.
     Frågan är också vad som är ett "gott och harmoniskt samhälle" ? Det finns inte en enda varelse i denna värld som inte vill njuta och leva gott och harmoniskt. Alla söker efter detta, att minska lidandet. Problemet med materiell lycka är att den alltid kommer på bekostnad av någon annans lidande, och att den är tillfällig. Andlig lycka är däremot evig, lycksalig och fylld av kunskap. Om man accepterar att det är Gud som är källan till glädje, och inte en själv, kan man också leva i harmoni med andra varelser.
FRÅGA: De allra flesta i exempelvis det här landet väljer den materiella vägen. Är det individen eller samhällets fel att så få väljer att söka efter andlig insikt?
Svar: Det är flera faktorer som samverkar på ett negativt sätt. För det första lever vi i en ogynnsam tidsålder, där goda principer mer och mer avtar till förmån för demoniska värderingar och handlingar. Som individer är vi förstås alla själva ansvariga för våra ställningstaganden i livet, men vi har också olika förutsättningar. Det är också vi - alla individer tillsammans - som faktiskt utgör samhället. Men samhällets ledning har ett avgörande ansvar vad gäller förmågan hos individerna att göra val. I och med att andlighet och religion sakta men säkert har plockats bort ur samhällskroppen, har valmöjligheten för individen också drastiskt minskat. I ett materialistiskt samhälle som vårt, är det pengar och personlig framgång som gäller, inte högre kunskap och själsliga värderingar. Detta är vad som lärs ut till oss från barnsben. Skolan bär det huvudsakliga ansvaret för en individs kunskapsutveckling, och därför kan man kanske klandra skolan för att den gör ett ganska dåligt jobb. Men ytterst är det pengar som styr. Det avsätts inte några pengar för att människor ska kunna få del av andlig utveckling. Numera avsätts det snart inga pengar till sjukvården heller, så vi kan förstå att samhället går en mycket dålig utveckling till mötes, där det för ungdomar har blivit livsviktigt att bli kändisar och vara med i TV, som om det vore livets högsta mening och mål. Den stora massan människor följer alltid med strömmen, det är ett faktum. I det avseendet kan man säga att det är samhällsledningens fel att så få ändå väljer sin egen väg. Å andra sidan handlar det också om karma, våra återverkningar från tidigare liv, som har placerat oss i ett sådant här samhälle där det nästan är omöjligt att bli en gudshängiven.