Öppna Hare Krishna Guide i Ramar
   SEKTFRÅGOR  
se även ANTISEKTRÖRELSER / FRI /
KRISHNARÖRELSEN
FRÅGA: Är Krishnarörelsen en sekt?
Svar: Vi skulle nog till att börja med inte hålla med om att Krishnarörelsen är en sekt, i synnerhet inte utifrån de felaktiga kriterier som begreppet vanligen är behäftade med nuförtiden. Krishnarörelsen är en direkt fortsättning av vaishnava-traditionen, vilken är en av huvudgrenarna inom hinduismen, och alltså inte något västerländskt påfund i sekterisk bemärkelse, även om Krishnarörelsen mycket riktigt etablerades i väst så sent som 1966.
     Vi är definitivt en rörelse. Rörelse betyder "något som rör sig, berör". Meningen med Krishnarörelsen är att människor ska bli inspirerade att prova på andligt liv. Vi vill på detta vis beröra deras hjärtan och ge dem möjlighet att få en mer tillfredsställande tillvaro.
     I Sverige är vi en liten rörelse, och det är därför passande att kalla oss för en religiös minoritet. Vad "sekter" är för något får massmedia försöka att förklara!
Svar: Vad är en sekt? Oavsett om vi kan klassas som en sekt eller inte, så tycker jag att det är viktigt att först och främst reda ut själva begreppet, eftersom det tyvärr har missbrukats under decennier och blivit ett slaskhinksord som har mycket lite med ordets egentliga betydelse att göra, och ofta även väldigt lite att göra med de förhållanden som faktiskt råder i olika rörelser och samfund. Verksamhetsområdet för organisationer som FRI är egentligen att bekämpa destruktiva förhållanden inom olika rörelser och samfund. Tyvärr har de satt likhetstecken mellan destruktiva förhållanden och ordet "sekt", och detta är osakligt och gynnar varken deras egen mission eller folkbildningen. Ordet har tyvärr missbrukats till den grad att det numera har en direkt stigmatiserande effekt. Det är därför glädjande att se att du vill bilda dig en saklig uppfattning baserad på fakta, vilket förusätter att inhämta information från olika källor, inte minst från "sekten" själv. Ett av FRI:s största misstag är att de väljer att uteslutande förmedla sin syn på t.ex Hare Krishna baserad på uppgifter från fd medlemmar som varit missnöjda med sin tid i rörelsen. Dock avstår man alltid från att erbjuda information från nöjda medlemmar. Detta är onyanserat, men krävs kanske om FRI vill kunna fortsätta att förmedla sin enkelriktade propaganda. Nåväl, på senare år har begreppet "sekt" börjat att ifrågasättas i olika sammanhang, och religionsvetenskapligt godtas det inte ens. Man talar i stället om religiösa minoriteter, och i de fall där en rörelse faktiskt uppfyller kriterier på destruktivitet kan man hellre säga "destruktiv rörelse".
     Vi anser förstås inte att vi är varken en sekt eller en destruktiv rörelse. Vi är en direkt fortsättning på vaishnava-traditionen (Brahma-Madhva-Gaudiya-vaishnava-sampradaya) vilken går tillbaks åtminstone femtusen år, och som reformerades av Shri Krishna Chaitanya Mahaprabhu på 1500-talet. En majoritet av alla hinduer godtar denna tradition, och många är direkta anhängare av vaishnava-filosofin. När FRI talar om Hare Krishna som en "destruktiv sekt" bör de därför vara medvetna om att deras kritik omfattar miljontals hinduer världen över, och särskilt i Indien.
FRÅGA: Är ni en destruktiv sekt?
Svar: Vad betyder "sekt"? Vad är "destruktivt"?
Det där är tomma uttalanden som är väldigt populära inom vissa kretsar, men vi utmanar dessa personer genom att ifrågasätta innebörden i sådana påståenden. Jag skulle likaledes kunna hävda att slakteriförbundet är en destruktiv sekt, eller hur?!
FRÅGA: Det sägs att ni kommer på sjätte plats bland Sveriges farligaste sekter. Hur kommer det sig?
Svar: Bara på sjätte plats?? Jag trodde att vi var åtminstone på andra plats! Det får du fråga de som påstår detta om! Det brukar vara FRI och andra sk antisekt-grupper som formulerar sin sak på sådana oseriösa sätt. Vi kan för det första inte anses vara en sekt, om man använder ordets felaktiga innebörd så som det tyvärr används till vardags och i media. Vad som är "farligt" är också en högst subjektiv fråga. Om man t.ex skulle bestämma sig för att det är "farligt att inte äta kött", då skulle Krishnarörelsen plötsligt hamna som nummer ett på listan över "farliga sekter"! Men då skulle denna farlighet även gälla alla människor som är vegetarianer eller veganer etc. Så du kanske förstår att man måste ta sådana påstående med en stor nypa salt, och kräva att få veta vad de menar med detta egentligen.
FRÅGA: Prästen Karl-Erik Nylund har rankat er bland de fem farligaste sekterna i världen. Han påstår att ni använder Mind Control, då ni kontrollerar medlemmarnas tankar och de blir oförmögna att tänka kritiskt. Vad anser ni om detta, är Nylund ute på helt fel spår?
Svar: Karl-Erik Nylund driver en aggressiv hetsjakt på rörelser som han valt att stämpla som "destruktiva". Men vid närmare granskning kan man se att den typen av propaganda som han använder sig av är ganska osaklig och onyanserad. För det första är det ovederhäftigt att använda sig av begreppet "sekt", eftersom detta ord har missbrukats sönder under flera decennier och inte alls fyller någon funktion längre. Få känner till ordets egentliga innebörd, och det används i stället för att förmedla negativa bilder av olika rörelser. Kriterierna på "farlig sekt", som föreningen FRI och andra använder, är också snedvridna och enkelspåriga. I den religionsvetenskapliga akademiska världen godtas inte längre begreppen "sekt" och "mind control", då dessa begrepp saknar vetenskaplig grund. Det finns omfattande studier kring detta. Men ska man ändå utgå ifrån de kriterier som Nylund och andra använder, så visar det sig att inte bara Hare Krishna skulle kunna klassificeras som en "farlig sekt", utan då skulle i princip vilken ideologisk organisation som helst kunna göra det. Att vara partipolitiker skulle också kunna inrymmas i dessa kriterier!
      Vi välkomnar kritik om den är saklig och konstruktiv, men tyvärr är det mycket sällan som kritikerna ens låter sig bjudas in av oss eller ber om vår version. Deras taktik går i stället ut på att klamra sig fast vid färdiga koncept om vad Krishnarörelsen är, med så många inslag av sensationsskapande påståenden som möjligt. De utgår dessutom endast från de fall av före detta Krishnamedlemmar vilka tagit avstånd från rörelsen (av vilka vissa blivit kidnappade och "avprogrammerade" av FRI och andra motståndsrörelser. FRI har därmed använt sig av metoder vilka inte bara liknar dem som de säger sig finna i Krishnarörelsen och vill bekämpa, utan som också är olagliga).
FRÅGA: Varför tror ni att Hare Krishna finns med på olika listor över de fem farligaste rörelserna världen över?
Svar: Det beror huvudsakligen på den allmänna förvirringen och spridandet av vilseledande information kring det som kallas "sekter". Ordet används flitigt, och är tacksamt även för media när de vill göra sensationsreportage, men knappast någon vet vad det egentligen betyder. Religionsvetenskapligt godtas dock inte ord som "sekt" och "hjärntvätt", utan man talar i stället om religiösa minoriteter. Krishnarörelsen är en direkt fortsättning på vaishnava-traditionen, som har rötter många tusen år tillbaka i Indien. Ska man kalla Krishnarörelsen för en farlig rörelse så måste man även betrakta en betydande del av de indiska traditionerna inom ramen för hinduism som farligt! Det är dock så, att det som är lite främmande för oss här i västvärlden, blir vi gärna rädda för och avfärdar som konstigt etc. Att det sedan skett dåliga saker i en del rörelser är inget att sticka under stol med, det har även förekommit dumheter i Krishnarörelsen. Men detta kan man inte lasta hela rörelsen eller filosofin, traditionen och kulturen för. De kriterier som "antisekt"-rörelser som FRI och andra använder, på vad som är en farlig rörelse, är också ganska ihåliga. Man skulle nämligen kunna tillämpa de kriterierna på alla möjliga rörelser och organisationer om man vill, även politiska partier mm. Men FRI har valt att rikta in sig på vissa rörelser som de inte kan acceptera. Vi välkomnar kritik om den är saklig och konstruktiv, men det är väldigt sällan som FRI är intresserade av att inhämta information från oss eller delta i samtal på vederhäftig grund. De bygger all sin propaganda på vad några få missnöjda avhoppare berättar, men detta kan inte anses ge en saklig helhetsbild av vad Krishnarörelsen står för eller vad som pågår i verkligheten.
FRÅGA: Vad tycker ni om att en del kallar er för en sekt?
Svar: Eftersom ordet nästan alltid används i helt fel bemärkelse, som ett skällsord, godtar vi inte att kallas för en sekt. De allra flesta vet inte alls vad ordet "sekt" egentligen betyder, utan man använder det snarast som ett slaskhinksbegrepp som tydligen ska innefatta alla rörelser och samfund som verkar avvikande på något vis. Religionsvetenskapligt accepteras ej heller ordet som relevant. Man talar i stället om religiösa minoriteter, vilket bättre beskriver t.ex Krishnarörelsen.
FRÅGA: Hur ser ni på det faktum att Hare Krishna klassas som en sekt av t.ex. organisationen FRI? Förklara varför ni inte passar in i den definitionen.
Svar: Vi passar inte in i den definitionen som FRI och liknande har, eftersom den definitionen är helt felaktig till att börja med! Ordet "sekt" har under de senaste decennierna missbrukats av media och organisationer såsom FRI så till den grad att det för folk i allmänhet blivit ett skällsord med mycket negativ laddning. I själva verket är det inte många som ens vet vad ordet "sekt" egentligen betyder! Religionsvetenskapligt saknar också uttrycket giltighet, det används inte i akademiska sammanhang. Man brukar numera tala om religiösa minoriteter i stället.
      Det är viktigt med kritisk granskning, något som vi själva uppmuntrar. Men den sektdebatt som utspelar sig på de massmediala arenorna är tämligen lågtstående eftersom dess främsta syfte är att skapa sensationer och skandaler, något som även Svensk Damtidning och dokusåpor är duktiga på.
FRÅGA: Kallar ni Hare Krishna för en rörelse eller inriktning? Hur ser ni på att många kallar er för en sekt?
Svar: Vi kallar oss inte för en sekt, i alla fall inte enligt den (felaktiga) definition som ordet fått under de senaste decennierna, beroende på missvisande propaganda i media. Ordet "sekt" har egentligen en helt annan innebörd än den som folk vanligtvis associerar till.
      Vi har själva ingen särskild definition på ordet "sekt" förutom ordets verkliga innebörd. Det är tråkigt att ordet fått en så negativ klang och ofta används utan urskiljning som ett skällsord. Den egentliga betydelsen av ordet är "trossamfund som avskilt sig från ett annat" (Svenska Akademins Ordlista), dvs snarast i betydelsen "utbrytargrupp" eller liknande. Med den definitionen skulle man kunna kalla de flesta av dagens kristna frikyrkor för sekter också! Men som alla vet så förknippar man oftast ordet med någon slags hemlig, destruktiv grupp som har en fanatisk ledare med domedagsidéer eller liknande. I vilket fall så kan vi inte på något vis identifiera vår rörelse med en sådan beskrivning, helt enkelt därför att det inte finns några egentliga beröringspunkter. Vi kallar oss hellre "religiös minoritet" eftersom detta sammanfattar vår position på ett lättbegripligt sätt. I själva verket är vi en förgrening av en uråldrig tradition från Indien, som är mycket levande där men som kom till västvärlden först 1966. Här i väst kan man således kalla oss för en ung rörelse, men i själva verket följer vi en mångtusenårig andlig tradition som är djupt kulturellt förankrad också.
      En viktig sak som vi däremot brukar påpeka är att vår tradition inte är sekterisk, dvs vi gör ingen skillnad mellan olika slags människor eller deras bakgrund etc. All kan och är välkomna att praktisera Krishnamedvetande, även om de kallar sig kristna eller muslimer etc.
FRÅGA: Efter att ha läst Roy Wallis kriterier när man kan kalla en religiös rörelse för sekt, tycker jag att Hare Krishna verkar uppfylla många av de kriterier. Sekten är:

1) en frivillig organisation.
2) Medlemsskapet är exlusivt såtillvida att det är ett bevis på de meriter individen har ådagalagt, och det kan fråntas den som inte följer gruppnormerna.
3) Det finns en elit som är i besittning av en viss insikt.
4) Rörelsen är i en konflikt med samhället och ofta också med staten, dvs att sekterna försöker verka för verderingar som inte går att förena med samhällets värderingar.
5) Sektens budskap är asketiskt.
6) Sekten är totaliär.
Svar: Utifrån kriterierna ovan så uppfyller i sådana fall väldigt många rörelser och samfund kraven för en sekt, även sådana som man vanligen inte brukar benämna sekter, t.ex Kustjägarna kanske?! Punkt nummer 4 tycker jag låter lite konstigt formulerad, för vem kan avgöra vad som är "samhällets värderingar"? Samhället utgörs ju av dess medborgare, och det är väl knappast så att alla har eller kan ha samma värderingar? Mig veterligen är i alla fall inte Krishnarörelsen i någon som helst konflikt med samhället eller staten, så den punkten förstår jag inte, och den motsägs ju faktiskt också av punkt nr 1 - att det ska vara en frivillig organisation.
     Punkt 1, 2, 3 och i viss utsträckning 4 och 6 kan också appliceras på t.ex vilket politiskt parti som helst. Så jag tycker i allmänhet att man har för dålig urskiljningsförmåga när man bestämmer vad som är det ena och det andra. Vad som särskilt saknas vid sådana klassificeringar är fakta; de som hävdar att t.ex Krishnarörelsen är en "destruktiv sekt" har oftast ingen aning eller insikt om den filosofi som ligger till grund för rörelsens aktiviteter, för att inte tala om praktiskt förverkligande.
     Punkt 3 vill jag särsilt kommentera. Vad det gäller den Krishnamedvetna filosofin så är den tillgänglig för alla. Ingen är utestängd från möjligheten att förkovra sig filosofiskt och få insikt; våra böcker distribueras till alla i världens alla hörn och kanter. Så det är inte så att man som medlem i Krishnarörelsen har tillgång till några "hemliga insikter" som är andra missunnade. Personligen tycker jag att diskussionen om vem som har mer insikt än någon annan är ganska meningslös. För alla som har en övertygelse om något (och det har alla människor) anser ju att de har en insikt som den som inte tror på samma sak inte har. På det viset så har ju även de som kritiserar Krishnarörelsens filosofi en tro på att de besitter högre insikt, eller hur? Nej, var och en måste självfallet ha rätt att tro och ägna sig åt vad man vill, så länge det inte skadar någon. Om man tycker att man hittat något bra och fint så är det förstås naturligt att vilja dela med sig av det till andra, men det får aldrig handla om att tvinga på någon en övertygelse eller insikt, från något håll.
FRÅGA: Är det något negativt att tillhöra en sekt?
Svar: Nej, det är inget negativt med försöka öka sitt Krishnamedvetande och tjäna Krishna, Gud. Problemet är bara att människor i allmänhet tror att man gör helt andra saker i en "sekt"! Människor associerar oftast ordet "sekt" i negativ bemärkelse, och det är därför som det är viktigt att inte infoga sig i sådana fördomar utan att om möjligt förklara vad ordet sekt egentligen betyder, och att man kanske inte ens uppfyller de verkliga kriterierna.
FRÅGA: När jag berättade för mina vänner om Hare Krishna, hävdade de att jag var galen som kunde tycka att de verkade vettiga, och sa att ni är en sekt som hjärntvättar folk. När jag då sa att det var frivilligt att gå med så frågade de varför de personer som gått ur inte får ha kontakt med medlemmarna.

Svar: Det låter som om dina vänner har fått en hel del om bakfoten. Men det är till viss del förståeligt, eftersom antikultorganisationerna (sektmotståndare som har sina egna föreningar och strategier för att informera människor om det som de kallar "destruktiva sekter") har lyckats ganska väl med att nå ut till människor med sitt budskap. De har t.ex i hög grad nått ut till skolorna (grundskolan och gymnasieskolan) med sin information, som ofta ingår i skolböckernas beskrivning av religioner och nyandliga rörelser. Detta är tråkigt, eftersom deras bild av religiösa minoriteter (som Hare Krishna) är väldigt enkelriktad och vinklad, och egentligen bara har det syftet att skrämma människor; inte att ge saklig information så att t.ex skolevelerna kan få möjlighet att bilda sig en egen uppfattning. Det största misstaget i denna anti-propaganda är att man brukar klumpa ihop alla nyandliga rörelser och avfärda dem som "farliga sekter", utan att egentligen skaffa sig någon saklig kunskap om var respektive rörelse t.ex befinner sig religionshistoriskt. Man använder skrämmande uttryck som "hjärntvätt", "tankekontroll" och "destruktiv sekt" trots att sådana begrepp inte ens finner stöd i religionsvetenskapliga sammanhang. Deras sätt att angripa nya religiösa rörelser är på det viset väldigt ovetenskapligt.
     Krishnarörelsen har inget emot kritik eller att svara på olika slags utmanande frågor, men vi tycker att det bör göras på ett sakligt och sansat sätt. Att bara avfärda människor med ett genuint andligt intresse för bhakti-yoga (Krishnamedvetande) - en tradition som dessutom är äldre än kristendomen - såsom varande "hjärntvättade" är i själva verket inte ett angrepp bara mot Krishnarörelsen som religiös minoritet i västvärlden utan också en förolämpning mot miljontals hinduer.

Precis som du säger så är det frivilligt att bli en person som följer vaishnava-traditionen enligt den metod (bhakti-yoga) som etablerades av Chaitanya Mahaprabhu (1486-1534) i Indien, i syfte att reformera Krishnas undervisning i Bhagavad-gita och Shrimad-Bhagavatam (två av de mest framstående vediska skrifterna). Andligt liv kan inte bygga på något annat än frivillighet, och detta inkuderar alltså att det även är frivilligt att upphöra med sitt andliga liv närhelst man önskar. Medlemskap i Krishnarörelsen är likaså frivilligt; dvs det är frivilligt att gå med såväl som att lämna. När man väl har valt att vara en medlem i Krishnarörelsen så ingår det naturligtvis att man följer vissa regler, det är inget konstigt med det. Detta gäller särskilt de medlemmar som lever och verkar i templen på heltid.
     Men om man känner att man av någon anledning inte vill fortsätta att leva på det viset är det helt upp till en själv om man vill "lämna" Krishnarörelsen. Den bild som antisektrörelsen ger av före detta medlemmar är att de har "hoppat av", "blivit räddade ur sektens grepp" etc. I själva verket är det så att de flesta som officiellt lämnar Krishnarörelsen fortsätter att vara hängivna i olika hög grad, och det finns heller inga formella hinder för fortsatt kontakt med andra medlemmar i rörelsen. Allting handlar ju även där om individuella ställningstaganden; om man vill ha fortsatt kontakt eller inte, och vad för slags kontakt man vill ha. Andligt liv är inte så simpelt att det bara finns två lägen - av eller på. Bara för att man t.ex väljer att inte bo i templet längre, eller att inte till fullo följa de andliga principerna, så slutar man inte helt plötsligt att vara en Krishnahängiven, lika lite som man kan bli en Krishnahängiven bara för att man flyttar in sin kropp i ett Krishnatempel! Allting är personligt och individuellt, och det är väldigt farligt när motståndare påstår att religion och andligt liv handlar om tvång och frånvaro av fri vilja. I själva verket har antisektrörelserna själva gjort sig skyldiga till olaga frihetsberövande och "hjärntvätt" i de fall då de kidnappat medlemmar från t.ex Krishnarörelsen i försök att "rädda dem" med hjälp av tvång, indoktrinering och intensiv manipulation.

FRÅGA: Det sägs att ni är slavar åt ledaren (gurun) och att man måste följa en massa regler, vilka då?
Svar: Självfallet ska man följa de regler som man har lovat att följa. Om man väljer att bli invigd av en andlig mästare så har man valt det frivilligt; man har då också frivilligt valt att följa vissa regler. Dessa regler gäller för hela vaishnava-traditionen, och är grundade på Krishnas undervisning, och är alltså inget som den andlige mästaren hittar på själv. När man blir formellt invigd lovar man att följa de fyra reglerande principerna samt att recitera Hare Krishna-mantrat på radband sexton varv om dagen. De fyra principerna känner du säkert redan till: att inte äta kött (fisk, ägg och lök); att inte ta droger; att inte spela om pengar; att inte ägna sig åt sexliv utanför äktenskapet, och inom äktenskapet endast för att skaffa barn.
Det är egentligen allt vad regler gäller. Om man sedan "slavar" eller inte är en subjektiv uppfattning. För människor som är vana vid att ägna sig åt köttätande, fri sex, droger och spel, kan de fyra reglerande principerna inom Krishnarörelsen naturligtvis framstå som slaveri. Men det är som sagt en tolkningsfråga; som Krishnahängiven kan man å andra sidan tycka att det materialistiska livet som levs i vårt västerländska samhälle är ett slaveri! I Bhagavad-gita talar Krishna Själv om "frihetens reglerande principer", vilket betyder att man genom att upphöra med materialistiska, själviska handlingar, i själva verket befrias från en massa onödigt slaveri.
FRÅGA: Det sägs att ni har en massa högtider och att alla tvingas jobba hela tiden och sova lite bara för att ni skall kunna koppla bort era hjärnor så att ni inte förstår vad ni gör.
Svar: Med den ekvationen låter det väldigt konstigt att vi skulle få något gjort överhuvudtaget!
Nåväl, det är riktigt att det finns en hel del högtider och festivaler att fira under ett år, och det är ju bara trevligt! Alla religioner har sina högtider. Även kristendomen har åtskilliga högtider, även om människor i allmänhet använder dem (jul, påsk mm) i helt andra syften än andliga.
     Vad det gäller påståendet ovan om arbetsschemat och "bortkopplade hjärnor" så är det ett tendentiöst påstående, dvs grundat på en obekräftad hypotes som man försöker att rättfärdiga i en slags slagdänga som tyvärr saknar all logik. Vad gäller sömnkvoten så är den individuell för alla människor, även utanför Krishnarörelsen. En del människor sover mer än andra och vice versa. Det förklaras även i Bhagavad-gita att man varken ska sova för mycket eller för lite. Normalt brukar man säga att 6 timmars sömn är tillräckligt för en vuxen människa, men behöver man mer sömn så är det absolut inte otillåtet, lika lite som det är förbjudet att sova mindre! Det är viktigt att hålla kroppen i god form eftersom den också tillhör Gud och ska användas i tjänst till Honom. Man bör därför sova och äta precis så mycket som kroppen kräver, men vanligtvis brukar 6 timmars sömn vara tillräckligt.
     Om syftet med att vara en Krishnahängiven skulle vara att få sin hjärna bortkopplad så att man inte visste vad man gjorde, då skulle i alla fall inte jag vilja vara kvar i den rörelsen! Mer kan jag inte säga om det. Jag tycker däremot rent allmänt att man bör granska sitt eget materialistiska liv lite grann innan man fäller fördömande kommentarer om andras sätt att leva. Man skulle ju t.ex kunna hävda att många människor, särskilt ungdomar, genom att spela dataspel och titta på TV dagarna i ända, eller bli förhäxade av mobiltelefoner och ändlöst chattande, gör detta för att koppla bort sina hjärnor så att de inte ska veta vad de gör! Och särskilt väl skulle ett sådant påstående passa alkoholkonsumtionen; där är det ju verkligen en fysisk bortkoppling av hjärnan det handlar om, som görs helt medvetet och frivilligt och anses accepterat dessutom...
FRÅGA: Det sägs att alla era pengar som ni tjänar ihop går till era ledare.
Svar: En hypotetisk motfråga: om det nu skulle vara på det viset, vad skulle vara värre om detta skedde i en andlig organisation än när det sker i t.ex Sveriges statsmakt, företag mm? Detta är ju mycket påtagligt i Sverige idag, att politiker och företagschefer skaffar sig enorma löner och förmåner, medan man t.ex låter befolkningen stå utan en fungerande sjukvård.
     Men det är bara en liknelse. Jag vill hävda, åtminstone med den erfarenhet och inblick i Krishnarörelsen jag själv har, att det inte finns någon sådan princip som råder - att "alla pengar går till ledarna". Det är snarare en klyscha som alltid används om alla rörelser som man är misstänksam mot. I vissa fall stämmer det naturligtvis, och det förekommer förstås snedsteg i Krishnarörelsen också. Men det kan man inte anklaga filosofin eller Krishnarörelsen som helhet för. Den princip vi i själva verket följer - och det gäller ledare såväl som alla medlemmar - är "enkelt leverne, högt tänkande". Alla pengar som kommer in ska användas direkt i fortsatt tjänst till Krishna; inte för personlig del. Om man t.ex säljer böcker så ska intäkterna naturligt användas för att möjliggöra fortsatt bokproduktion; inkomster från en restaurang används för att driva restaurangen vidare osv. Om någon medlem skulle börja att spendera Krishnarörelsens intäkter för att leva ett privat lyxliv så skulle ingen stödja en sådan person, och han/hon skulle inte kunna fortsätta med det.
FRÅGA: En författarinna vid namn Lotta Danielsson har hoppat av och skrivit en bok (Väg Utan Skäl) som inte direkt berömmer Hare Krishna. Vad anser ni om henne?
Svar: Lotta Danielsson är en tidigare medlem i Krishnarörelsen, som genom antisektorganisationen FRI:s försorg utsattes för en s.k. avprogrammering. Hon blev därefter medlem i FRI (Föreningen Rädda Individen), och har varit verksam på olika sätt för att propagera FRI:s syn på "sekter", och i synnerhet Krishnarörelsen, där hon ju varit medlem själv. Hon har naturligtvis all rätt till sin egen uppfattning och åsikter rörande sina egna erfarenheter. Men därifrån är steget långt till att kunna vara auktoritet på andra medlemmars upplevelse av Krishnamedvetande. Om Lotta inte trivdes i Krishnarörelsen så var det naturligtvis rätt att hon lämnade. Men man måste ha med i beräkningen att hon inte hoppade av frivilligt, utan påtvingades sin nuvarande syn på Krishnarörelsen vid "avprogrammeringen" som utfördes av FRI. Även om hon idag hävdar att hon är glad över detta, är det ändå viktigt att komma ihåg alla de Krishnahängivna som är glada och mår bra i Krishnarörelsen. Detta nämns i princip aldrig när representanter för FRI och liknande organisationer uttalar sig; de lägger endast fram negativa åsikter från före detta medlemmar.
     Den allra viktigaste punkten i hela denna diskussion är också att det faktiskt är lika frivilligt att lämna Krishnarörelsen som det är att gå med. Jag kan inte uttala mig om andra rörelser (eller grupper som t.ex FRI benämnder som "sekter"), men i Krishnarörelsens fall finns det alltså inte ens någon grund för att "befria" någon ur rörelsen, eftersom det redan är frivilligt att lämna för den som vill.
FRÅGA: Upplever ni att det finns fördomar mot er tro? Vilka, och hur har det visat sig?
Svar: Ja, det finns en hel del föromar, och de flesta grundar sig just på detta med missuppfattningen om "sekter", varför vi ofta blandas ihop med andra rörelser och deras principer. Många tror också att vi är en ny rörelse, fastän vi i själva verket vilar på en urgammal tradition. Många av fördomarna kommer från den propaganda som spridits av organisationer som kämpar mot sekter. De är oftast dåligt informerade och vill inte heller skaffa sig saklig insyn i Krishnarörelsen eftersom det är enklast att dra alla "nyreligiösa rörelser" över en kam. I religionsvetenskaplig bemärkelse saknar ordet "sekt" betydelse, och på en akademisk nivå talar man numera om religiösa minoriteter. Den anti-propaganda som sprids är därför ensidig och saknar inlevelse. Det finns en detaljerad studie i rapportform om hur Krishnarörelsen framställs i svenska läromedel, som jag tror du skulle finna intressant. Du kan ta del av den på vår hemsida H Ä R .
     Sedan finns det förstås fördomar som grundar sig på vanlig rädsla för det som är lite annorlunda och främmande. Men detta är ju ett mänskligt problem som kommer till uttryck på många sätt avseende olika grupper av människor i ett samhälle. T.ex så kan ju vår klädsel och utseende aktivera en del fördomar. Men vi är öppna och bjuder in alla som är intresserade att besöka oss och förstå vilka vi egentligen är och vad vi ägnar oss åt. Vi är således inte slutna på något vis.
FRÅGA: Jag har hört av många att ni är en sekt. Inte bara en sekt utan en destruktiv sekt. Det finns ju olika Hare Krishna-rörelser runt om i Sverige och världen. Jag har läst om avhoppare i böcker vars hjärtan lättats efter avhoppet och jag har hört om sekten i skolan på religionskunskapen. Anledningen till att jag lyssnar på dessa källor är för att de är trovärdiga, inte för att jag tror att Satan har med dessa källor att göra. Tror ni det?
Svar: Ord, och sättet de används på, kan få en oerhörd makt över människors medvetande. Ordet "sekt" har blivit ett sådant slaskhinksord med negativ klang därför att det har både introducerats och missbrukats sedan några decennier tillbaka, främst av motståndare till mindre religiösa rörelser. Massmedia har snabbt hakat på och sett sin goda möjlighet att dra till sig tittare och läsare, eftersom alla vet att skandaler och negativ information om andra drar till sig människors intresse i högre grad än vad positiv, saklig information gör. Denna mentalitet driver dock (förhoppningsvis) inte de som producerar läromedel till svenska skolor, men å andra sidan hämtar man gärna vinklad information från motståndsgrupper (som FRI) när man författar sina läroböcker, snarare än att presentera religionerna som de är (eller rentav inhämta information från rörelserna själva). Mycket av de uppgifter om Krishnarörelsen som jag sett i svenska läromedel är faktiskt helt felaktiga.
     Ordet "sekt" har således kommit att omfatta alla möjliga slags rörelser, vilka man anser avvikande på olika sätt. Detta, menar jag, är ett osakligt sätt att sprida information, oavsett vad man har för syfte med det.
     Du har läst om avhoppare i böcker, skriver du. Men har du någonsin läst om medlemmar som är lyckliga md sitt liv i t.ex Krishnarörelsen? Inte så troligt, eftersom den sidan inte är lika intressant för media att lyfta fram! Självfallet finns det avhoppare inom alla organisationer, även i politiska partier etc (vilka också skulle kunna klassa som sekter om man skulle vilja hårddra det). Men du kan inte bygga upp hela din uppfattning om en rörelse enbart på vad du läst av några enskilda avhoppare, eller hur?
     Jag menar inte heller att någonting skulle ha med "Satan" eller liknande att göra. Men det råder däremot en stor okunnighet bland människor, vilka låter sig manipuleras av ensidiga beskrivningar i sensationsmedia. Krishnarörelsen är dock helt öppen för alla, och vi svarar gärna på alla frågor och har ingen slutenhet. Alla kan komma och besöka oss och bilda sin egen uppfattning.
FRÅGA: Tycker ni att media och liknande är orättvisa mot er i sin kritik mot er som en destruktiv sekt?
Svar: Ja, definitivt. De gör inga ansträngningar för att inhämta saklig information, t.ex genom att kontakta oss eller bjuda in oss till TV-program och liknande. De väljer i stället att presentera en mycket ensidig och oftast osaklig bild av Krishnarörelsen, vilken de ofta inhämtat från så kallade sektmotståndare. Detta gynnar förstås deras tittarsiffror etc, eftersom människor i allmänhet är mer begivna på att lyssna till skandalbeskrivningar och skvaller än till fakta. Tyvärr är även stora delar av den information om Krishnarörelsen som återfinns i svenska skolböcker osaklig och vinklad.
DEFINITION
FRÅGA: Hur definierar ni ordet sekt?
Svar: Sekt betyder väl egentligen "en utbrytargrupp" ungefär, alltså en grupp av människor som bryter sig ur ett [religiöst] sammanhang och startar eget. I Svenska Akademiens ordlista står det: "trossamfund som asvkilt sig från ett annat". På det viset är även Pingstkyrkan en sekt, alltså inte vad man vanligen tänker på när man hör ordet!
Svar: Vi har ingen särskild definition på ordet "sekt" förutom ordets verkliga innebörd. Det är tråkigt att ordet fått en så negativ klang och ofta används utan urskiljning som ett skällsord. Den egentliga betydelsen av ordet är "trossamfund som avskilt sig från ett annat" (Svenska Akademins Ordlista), dvs snarast i betydelsen "utbrytargrupp" eller liknande. Med den definitionen skulle man kunna kalla de flesta av dagens kristna frikyrkor för sekter också! Men som alla vet så förknippar man oftast ordet med någon slags hemlig, destruktiv grupp som har en fanatisk ledare med domedagsidéer eller liknande. I vilket fall så kan vi inte på något vis identifiera vår rörelse med en sådan beskrivning, helt enkelt därför att det inte finns några egentliga beröringspunkter. Vi kallar oss hellre "religiös minoritet" eftersom detta sammanfattar vår position på ett lättbegripligt sätt. I själva verket är vi en förgrening av en uråldrig tradition från Indien, som är mycket levande där men som kom till västvärlden först 1966. Här i väst kan man således kalla oss för en ung rörelse, men i själva verket följer vi en mångtusenårig andlig tradition som är djupt kulturellt förankrad också.
Svar: Den egentliga betydelsen av ordet "sekt" är "en grupp som bryter sig ur ett större etablerat religiöst sammanhang". Men sedan 1970-talet har ordet mer och mer kommit att användas i helt fel bemärkelse det har fått en negativ klang och används ofta som skällsord av de som är mycket kritiska till andliga grupper som verkar lite främmande och nya i västvärlden. Vi använder inte själva ordet om oss själva eftersom vi definitivt tillhör en etablerad andlig tradition med mångtusenåriga rötter. I Sverige och i västvärlden är vi en religiös minoritet men ordet "sekt" har fått så negativ klang eftersom det missbrukats under flera decennier att det i princip har blivit värdelöst.
FRÅGA: Vad anser ni om begreppet "nya religiösa rörelser" som ett samlingsnamn på de religiösa rörelser som existerar vid sidan om de mer etablerade? Anser ni att begreppet är neutralt eller känslomässigt laddat?
Svar: Detta begrepp är åtminstone bättre och mer beskrivande än "sekter", som är ett ord som starkt missbrukats i främst media under några decennier. Men vi tycker inte att benämningen "nyreligiös rörelse" är särskilt beskrivande heller, då Krishnarörelsen inte alls är någon nyreligiös sak utan vilar på en tradition som går tusentals år tillbaka, och som reformerades på 1500-talet i Indien. I västvärlden är vi förhållandevis nya, eftersom Krishnarörelsen etablerades 1966 i New York, men detta betyder inte att Krishnarörelsen uppstod där, vilket många felaktigt tror.
     En beteckning som däremot är adekvat, och som börjar användas mer och mer, är "religiös minoritet". Men detta ord är inte heller fullständigt, då man endast i ett land som t.ex Sverige kan säga att vi är en minoritet; i Indien godtas t.ex Krishna, och den filosofi (Veda) som vi i Krishnarörelsen följer, av miljontals hinduer.