| DEFINITION PÅ |
| FRÅGA: xxx |
| Svar: xxx |
| SYN PÅ |
| FRÅGA: Ni delar in oss människor i 4 grupper efter vilket yrke de har. Är inte alla människor lika mycket värda oavsett yrke? |
| SVAR: Alla människor är definitivt lika mycket värda, därom råder inga tvivel. Den indelning du nämner har egentligen inte med yrkesbeteckningar att göra i sig, utan handlar om vad man har för slags naturlig läggning utifrån vilken man kan göra mest nytta inom ramen för olika "yrken". Det vore till exempel fel att förmoda att en matematiskt begåvad person skulle vara särskilt tillfredsställd med att bara gräva diken, samtidigt som en person med läggning för kroppsarbete befinner sig på universitetet och undervisar i högre matematik! Ett stort problem i det moderna samhället är att man i väldigt liten utsträckning tar hänsyn till människors individuella läggning och natur. Ofta finner man fel man på fel plats, vilket skapar störningar för alla. Om man tittar efter kan man också konstatera att inte särskilt många människor idag är överdrivet nöjda med sina arbeten; det är i stället ofta frustration som råder, och de flesta får nöja sig med vilken helst sysselsättning de kan komma över, och det handlar oftast bara om att tjäna pengar eller att skaffa sig anseende och position oavsett om man är lämplig för sin uppgift eller inte. Det vediska systemet med fyra samhällsordningar, som är definierat av Gud Själv, låter i stället alla medborgare på ett naturligt sätt inordna sig i samhället som helhet utifrån sina individuella egenskaper och förmågor, och det är inte fråga om att någon är mer eller mindre värd än någon annan. Det vediska samhället brukar jämföras med en kropp: brahmanerna (präster och lärda personer) liknas vid huvudet; kshatriyer (administratörer, samhällsledare, krigare) liknas vid armarna; vaishyer (handelsmän, ekonomiskt sinnade personer, jordbrukare) liknas vid magen; och shudrer (arbetare som tjänar de övriga grupperna) liknas vid benen. Man kan då enkelt förstå att alla kroppens delar har samma avgörande betydelse för att kroppen som helhet ska fungera. |
| FRÅGA: Varför är det enligt viktigt att bevara kastväsendet? Vilka är kastväsendets fördelar och avigsidor? |
| Svar: Först är det viktigt att
göra klart att det "kastsystem" som beskrivs i Bhagavad-gita
inte har mycket gemensamt med det nuvarande kastsystemet som det praktiseras
i Indien. Detta tar vi helt avstånd ifrån. Bhagavad-gita
förklarar i stället av det är Krishna, alltså Gud Själv,
som har delat in människosamhället i fyra grupper. Dessa grupper
bestäms med utgångspunkt från människans inneboende
kvaliteter (alltså inte pga födsel, som det felaktigt tillämpas
i Indien i modern tid). Det verkliga "kastsystemet" kallas varnashram-dharma,
dvs ett samhälle som består av fyra andliga livsstadier och fyra
sociala grupperingar. De fyra sociala tillhörigheterna har att göra
med individens inneboende kvalitet och läggning, och dessa fyra är
alltså eviga principer för människolivet. Det är alltså
inte "viktigt att bevara kastväsendet", utan helt enkelt
en förutsättning om man vill ha ett fungerande samhälle.
Alla människor tillhör redan några av de fyra samhällsgrupperna,
men om man inte bekräftas och uppmuntras i enlighet med sin natur,
kommer man att bli olycklig. Detta kan vi se i dagens samhälle, där
man varken känner igen människors olika mentalitet, eller uppmuntrar
dessa på rätt sätt, i t.ex skolan. Varnashram-systemet är egentligen ett system för ett fungerande civiliserat människosamhälle, där befolkningen på detta vis kan erbjudas möjlighet att även gradvis höja sitt medvetande och göra andliga framsteg. En person som redan är en gudshängiven står egentligen över detta varnashram-system. |
|
|