rishna är namnet på den ursprungliga, tvåarmade formen av den Högste Herren, som är ursprunget till alla andra uppenbarelseformer av Gud. Herren Brahma, den första skapade varelsen i den materiella världen, bekräftar detta i Shrimad-Bhagavatam (2.5.20): "O brahmana Narada, den allseende, transcendentale Herren befinner Sig bortom uppfattningsförmågan hos de levande varelsernas materiella sinnen på grund av inverkan av de tre kvaliteterna hos den materiella naturen. Han är dock den, som härskar över alla, inklusive mig själv".
   Gud har oändligt många namn. I Bibeln kallas Han t.ex för Jehova, i Koranen heter Han Allah osv. Det är emellertid alltid fråga om en och samma Person, men som bär olika namn beroende på när och var Han uppenbarar Sig, samt avseende Hans olika egenskaper och göromål. Den vediska traditionen som Krishnarörelsen följer, förklarar att Krishna är det högsta, mest intima och allomfattande namnet på Gud eftersom det direkt syftar på Gudomens Högsta Personlighet, alltings ursprung. Namnet Krishna betyder "den alltigenom tilldragande", vilket i sig självt inkluderar alla Guds egenskaper.
   Att Gud uppenbarar Sig i många olika former och på olika platser och tidpunkter betyder inte att det finns många olika gudar. Krishna antar olika ändamålsenliga uppenbarelseformer ytterst för att njuta tillsammans med Sina hängivna. Han nedstiger t.ex som Nrishimhadev (hälften lejon, häften människa) för att glädja Sin hängivne Prahlada Maharaja, fastän Hans ärende i denna inkarnation även var att döda demonen Hiranyakashipu. "Inkarnation" (eller uppenbarelseform) kallas på sanskrit för avatar, vilket betyder "en som nedstiger". I Bhagavad-gita (4.7-8) förklarar Krishna syftet med Sina olika framträdanden:

"Närhelst och varhelst religionsutövande avtar, o Bharatas ättling, och religiositeten dominerar mer och mer - vid den tidpunkten stiger Jag ned. För att befria de fromma och förinta de trolösa, såväl som för att återupprätta de religiösa principerna, framträder Jag tidsålder efter tidsålder".

Den vediska litteraturen är full av beskrivningar av olika inkarnationer och halvgudar. Många människor, t.o.m många hinduer och indier, tror felaktigt att halvgudar såsom Brahma och Shiva är jämställda med Gud, och de dyrkar därför dessa på ett felaktigt sätt. I västvärlden är det en vanlig missuppfattning att hinduismen dyrkar många gudar, när skrifterna i själva verket tydligt förklarar att Krishna är Gudomens Högsta Personlighet varifrån alla inkarnationer och halvgudar kommer.
   Att Krishna är Gudomens Högsta Personlighet och den Högste bekräftas på ett otal ställen i den vediska litteraturen. I Brahma-samhita (5.1) står det:

"Krishna, som är känd som Govinda, är den Högste Härskaren. Han har en evig, lycksalig och andlig kropp. Han är alltings ursprung. Han har inget annat ursprung, ty Han är alla orsakers yttersta orsak".

Shrimad-Bhagavatams allra första vers bekräftar detta som följer:

"O min Herre, Shri Krishna, Vasudevas son! O Du ursprungliga, alltgenomträngande Personliga Gudom, jag frambär min respektfulla vördnad till Dig. Jag mediterar på Herren Shri Krishna, ty Han är den Absoluta Sanningen och den yttersta orsaken av alla orsaker till de manifesterade världarnas skapelse, vidmakthållande och förintelse. Han är både direkt och indirekt medveten om alla manifestationer, och Han är helt oberoende, ty det finns ingen annan orsak bortom Honom. Det är Han allena, som först överförde den vediska kunskapen till hjärtat på Brahmaji, den första levande varelsen. Genom Honom har till och med upphöjda vismän och halvgudar försatts i illusion, såsom man är förvillad när man tycks se vatten i eld eller land på vatten. Det är endast på grund av Honom som alla materiella universa, vilka är temporärt manifesterade genom verkningarna av den materiella naturens tre kvaliteter, synes vara verkliga fastän de i själva verket är overkliga. Jag mediterar därför på Honom, Herren Shri Krishna, som för evigt existerar i Sin transcendentala boning, vilken ständigt är och förblir fri från den materiella världens illusoriska företeelser. Jag mediterar på Honom, ty Han är den Absoluta Sanningen" (Bhag. 1.1.1)

Längre fram i Shrimad-Bhagavatam påpekas detta åter (1.3.28) med orden krsnas tu bhagavan svayam - "Alla de ovannämnda inkarnationerna [Vishnu, Varaha, Kapila, Matsya, Kurma, Nrishimha, Vamana, Ramacandra, Buddha m.fl] är antingen Herrens fullständiga delar eller delar av Hans fullständiga delar, men Herren Shri Krishna är den ursprungliga Personliga Gudomen".
   Krishna förklarar också Själv på ett flertal ställen i Bhagavad-gita att Han är den Högste och alltings källa:
"O vinnare av rikedomar! Det finns ingen sanning högre än Jag. Allting vilar på Mig som pärlor på en tråd." (Bg 7.7)
"Jag är alla andliga och materiella världars ursprung. Allting utgår från Mig. De vise, som har fullkomlig kunskap om detta, engagerar sig i Min hängivna tjänst och dyrkar Mig av hela sitt hjärta" (Bg 10.8)

Den vediska litteraturen, och i synnerhet Shrimad-Bhagavatam och Bhagavad-gita, är till för att man ska kunna lära känna och förverkliga att Krishna är Gudomens Högsta Personlighet, för att på så sätt kunna närma sig Honom och slutligen återvända till den andliga världen, där tillvaron är fylld av evighet, medvetande och lycksalighet i direkt hängiven tjänst till Honom.
   Syftet med Veda, dvs auktoriserade uppenbarelseskrifter, förklaras av Krishna Själv i Bhagavad-gita:

"Avsikten med Veda är att lära känna Mig; Jag är i sanning Vedantas sammanställare, och Jag är Vedas kännare". (Bg 15.15)

Även Shrimad-Bhagavatam (1.2.28-29) bekräftar detta:

"Enligt uppenbarelseskrifterna är Shri Krishna, Gudomens Högsta Personlighet, det yttersta föremålet för kunskap. Syftet med offer är att behaga Honom. Yoga syftar till att förverliga Honom. Alla fruktbärande handlingar belönas ytterst av Honom ensam. Han är den högsta kunskapen, och all sträng självtukt utförs för att lära känna Honom. Religion (dharma) består i utövandet av kärleksfull tjänst till Honom. Han är livets högsta mål".

I förordet till Boken Om Krishna förklarar Shrila Prabhupada, Krishnarörelsens grundare, hur man kan veta att Krishna är Gudomens Högsta Personlighet, nämligen genom att Krishnas Person i minsta detalj överensstämmer med alla de beskrivningar som givits av Honom i skrifterna samt av alla självförverkligade personer sedan urminnes tider. Krishna är Gud därför att Han utövar oemoståndlig dragningskraft på allt och alla. Om Han inte vore oemotståndligt tilldragande så skulle Han inte kunna kallas Gud. Och hur kan man bli oemoståndligt attraktiv för allt och alla? Genom att besitta alla majestätiska attribut till fullo; skönhet, styrka, kunskap, rikedom, berömmelse och oberördhet. Detta är innebörden av Bhagavan, som är ett annat namn på Krishna. Alla dessa sex egenskaper är i sig attraktiva, och den som i obegränsad mängd samtidigt besitter alla dessa måste anses vara Gudomens Högsta Personlighet. Det finns många beskrivningar av olika rika, mäktiga, berömda, vackra, lärda och oberörda personer, men aldrig i mänsklighetens historia har det berättats om någon som varit i besittning av alla dessa attribut i samma omfattning som Krishna.
   Krishna, Gudomens Högsta Personlighet, är också en historisk person som kom till denna jord för 5 000 år sedan. Han vistades här på jorden i 125 år och levde precis som en människa, men Hans gärningar saknar motstycke. Från tidpunkten för Hans ankomst till tidpunkten för Hans försvinnande är varje gärning som Han utförde oförliknelig i världshistorien, och av den anledningen kan var och en, som förstår vad som menas med Gud, erkänna Krishna som Gudomens Högsta Personlighet. Ingen kan göra samma saker som Gud, och ingen är mäktigare än Han. Detta är innebörden av det ofta använda uttrycket "den allsmäktige Herren".

Krishnas egenskaper och förmågor är oändliga. Hans favoritsysselsättning är emellertid att umgås med koherdeflickorna och pojkarna i Vrindavan samt att spela på Sin flöjt. Samtidigt är Han hela skapelsens Högste Härskare, och närvarande i hjärtat på varje levande varelse som den aktiverande principen, likväl som i varje atom i hela skapelsen. Det sägs att inte ens ett grässtrå kan röra sig utan medgivande från Honom, men icke desto mindre har Han inga plikter föutom att avnjuta Sina transcendentala lekar tillsammans med Sina hängivna. Genom att föreställa sig hur sådana vitt skilda förmågor och intressen inryms i en och samma Person kan man börja förstå vad som menas med Gud, och att det är Krishna som är denne Gudomens Högsta Personlighet. I Bhagavad-gita (4.9) förklarar Krishna denna process och dess resultat:
"Den som känner Mitt framträdandes och Mina handlingars transcendentala natur, föds inte åter i denna värld då han lämnar kroppen, utan uppnår Min eviga boning, o Arjuna".
   På så vis kan man bli självförverkligad såväl som gudsförverkligad, genom att under ledning av en självförverkligad andlig mästare utöva gudshängiven tjänst och på så vis återvända till Krishna i Hans eviga boning i den andliga världen, som är vår egentliga hemvist. Detta är själva syftet med Krishnarörelsen.

(Sammanfattning av Mikael Sjödin)

B I L D G A L L E R I   K R I S H N A (kommande)

KRISHNAS 64 TRANSCENDENTALA EGENSKAPER

"KRISHNA IS"
sammanställning av Krishnas många egenskaper
av Bhaktisiddhanta Sarasvati Thakura